Ordlista Ordlista domänpekning
Klicka på någon av de pekartyper du vill veta mera om.
A pekare
AAAA pekare
CNAME pekare
MX pekare
NS pekare
SRV pekare
DNS Round robin
MX prioritet
TTL
A-pekare
En A pekare pekar ett namn mot en IP adresss.
Exempel:
www.domän.com IN A 192.168.0.1
Pekar adressen www.domän.com till IP adressen 192.168.0.1.
AAAA
AAAA pekare har samma funktion som A pekare fast för IPV6 IP-adresser (nästa generations IP protokoll för internet).
CNAME
En CNAME pekare är en form av alias.
Exempel:
sunet.domän.com IN CNAME www.sunet.se.
Resulterar i att att sunet.domän.com blir ett alias till www.sunet.se. Ett anrop till sunet.domän.com blir därmed ett anrop till www.sunet.se.
MX-pekare
En MX pekare styr vilken eller vilka mailservrar som ska hantera mailen för en domän eller subdomän.
Exempel:
support.domän.com IN MX 10 någon.mailserver.com
Resulterar i att mail adresserat till nå This e-mail address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it än.com skickas till någon.mailserver.com.
Mailservern som anges i en MX pekare måste också vara konfigurerad att hantera mail för domänen/subdomänen.
Siffran 10 indikerar mailserverns prioritet, ni kan läsa mer om dess betydelse under 'MX prioritet'.
NS-pekare
En NS pekare styr vilka DNS servrar som är hanterar en domän eller subdomän.
Exempel:
exempel.domän.com IN NS någon.dns.com.
Delegerar DNS hanteringen för exempel.domän.com till DNS servern någon.dns.com.
SRV pekare
SRV pekare är relativt nya och har inte stöd i många applikationer i dagsläget, det används främst för internettelefoni i dagsläget.
Exempel:
_sip._tcp.domän.com IN SRV 10 1 5060 min.dator.com.
_sip._tcp.domän.com IN SRV 11 1 5060 annan.dator.com.
det första '_sip' indikerar vilket applikationsprotokoll som åsyftas(SIP är ett protokoll för internettelefoni).
'_tcp' indikerar att pekaren gäller tcp protokollet.
Nästa siffra är prioriteten, det ska vara ett värde mellan 0 till 65535, en applikation som gör ett SRV uppslag ska välja
den pekare som har lägst prioritet för sökt applikationsprotokoll, nätverksprotokoll, och host kombination.
I det här fallet så skulle en applikation som söker efter SIP, TCP och domän.com använda pekaren med lägst prioritet i det här exemplet (den mot min.dator.com).
Siffran efter det är vikten(också den ett värde mellan 0 till 65535), om det finns två eller flera pekare med samma prioritet
så ska pekaren med lägst vikt av dom användas.
Den sista siffran är vilken port som ska användas, i det här exemplet vilken TCP port som ska anropas på min.dator.com
Och det allra sista värdet är vart den pekar, IP adress kan ej anges utan det måste vara ett hostnamn(en A pekare).
DNS Round robin
En host kan pekas ut till flera IP adresser samtidigt. DNS servrarna kommer då variera svaren de ger ut mellan dessa.
Om exempelvis dessa pekare finns:
www.domän.com IN A 192.168.0.1
www.domän.com IN A 192.168.0.2
www.domän.com IN A 192.168.0.3
så kommer DNS servrarna ge ut varje IP adress vid 33% av förfrågningarna.
I teorin kommer 33% av dom som slår in www.domän.com i sin webläsare att få svaret 192.168.0.1, 33% 192.168.0.2 och 33% 192.168.0.3.
I praktiken blir det inte en sådan exakt fördelning på grund av DNS cachar, webcachar, och andra faktorer.
Resultatet blir en primitiv form av lastbalansering, men som har fördelen att den är väldigt lätt att sätta upp eftersom det enda man behöver göra är att lägga upp flera A pekare för samma host mot olika IP:n.
MX-prioritet
Detta fält styr prioriteten eller turordningen på mailservrarna som är angivna för en domän eller subdomän.
Ju lägre värde desto högre prioritet.
Exempel:
domän.com IN MX 1 mail.någonserver1.com
domän.com IN MX 10 mail.någonserver2.com
domän.com IN MX 20 mail.någonserver3.com
Så kommer andra mailservrar i första hand att försöka leverera mail till någonting@domän.com till mail.någonserver1.com.
Om den servern inte är åtkomlig av någon anledning så kommer dom försöka leverera mailen till nästa mailserver i listan(den som har näst lägst MX prioritet), vilket här blir mail.någonserver2.com.
Och om även den inte går att nå så mail.någonserver3.com.
TTL (Time To Live).
Detta fält styr hur länge andra DNS servrar på internet får cacha en pekare.
Om exempelvis en besökare är ansluten via anyisp.somewhere(fiktivt exempel) och använder deras DNS server dns.anyisp.somewhere och slår in www.domän.com i webläsaren så kommer dns.anyisp.somehwere att kontakta DNS servrarna för domän.com för att fråga till vilken IP adress www.domän.com pekar.
Efter att dns.anyisp.somehwere har fått svaret så kommer den att cacha(lagra) informationen om till vilken IP adress www.domän.com pekade så länge som TTL:en för www.domän.com pekaren tillåter.
Efter att en DNS server cachat resultatet så kommer den istället för att göra om hela proceduren med uppslagningen att kontakta DNS servrarna för domän.com att ge ut det värde den fick från den tidigare uppslagningen.
Resultatet blir att efterföljande anrop blir betydligt snabbare än om den hade behövt göra om uppslagningen varje gång.
dns.anyisp.somewhere kommer behålla informationen så länge som TTL:en tillåter, om TTL:en är på exempelvis 1 dag så tas den bort från cachen 1 dag efter att den lagrades där.
För att summera så betyder ett högt TTL värde att det finns större chans att en DNS server har värdet cachat och därmed slipper göra en full uppslagning, vilket gör anrop snabbare. Men om man ändrar pekaren så att www.domän.com pekar mot en annan IP adress så tar det längre tid innan den ändringen slår igenom på alla DNS servrar som har cachat den gamla IP adressen. Och vice versa för ett lågt TTL värde.
Om man inte vet på förhand att man kommer ha behov av ändra en pekare ofta och med kort varsel så är 1 dag(86400 sekunder) ett bra utgångsvärde för TTL:en, vilket är standard värdet om man inte specifikt anger något annat när man lägger upp en pekare).
A pekare
AAAA pekare
CNAME pekare
MX pekare
NS pekare
SRV pekare
DNS Round robin
MX prioritet
TTL
A-pekare
En A pekare pekar ett namn mot en IP adresss.
Exempel:
www.domän.com IN A 192.168.0.1
Pekar adressen www.domän.com till IP adressen 192.168.0.1.
AAAA
AAAA pekare har samma funktion som A pekare fast för IPV6 IP-adresser (nästa generations IP protokoll för internet).
CNAME
En CNAME pekare är en form av alias.
Exempel:
sunet.domän.com IN CNAME www.sunet.se.
Resulterar i att att sunet.domän.com blir ett alias till www.sunet.se. Ett anrop till sunet.domän.com blir därmed ett anrop till www.sunet.se.
MX-pekare
En MX pekare styr vilken eller vilka mailservrar som ska hantera mailen för en domän eller subdomän.
Exempel:
support.domän.com IN MX 10 någon.mailserver.com
Resulterar i att mail adresserat till nå This e-mail address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it än.com skickas till någon.mailserver.com.
Mailservern som anges i en MX pekare måste också vara konfigurerad att hantera mail för domänen/subdomänen.
Siffran 10 indikerar mailserverns prioritet, ni kan läsa mer om dess betydelse under 'MX prioritet'.
NS-pekare
En NS pekare styr vilka DNS servrar som är hanterar en domän eller subdomän.
Exempel:
exempel.domän.com IN NS någon.dns.com.
Delegerar DNS hanteringen för exempel.domän.com till DNS servern någon.dns.com.
SRV pekare
SRV pekare är relativt nya och har inte stöd i många applikationer i dagsläget, det används främst för internettelefoni i dagsläget.
Exempel:
_sip._tcp.domän.com IN SRV 10 1 5060 min.dator.com.
_sip._tcp.domän.com IN SRV 11 1 5060 annan.dator.com.
det första '_sip' indikerar vilket applikationsprotokoll som åsyftas(SIP är ett protokoll för internettelefoni).
'_tcp' indikerar att pekaren gäller tcp protokollet.
Nästa siffra är prioriteten, det ska vara ett värde mellan 0 till 65535, en applikation som gör ett SRV uppslag ska välja
den pekare som har lägst prioritet för sökt applikationsprotokoll, nätverksprotokoll, och host kombination.
I det här fallet så skulle en applikation som söker efter SIP, TCP och domän.com använda pekaren med lägst prioritet i det här exemplet (den mot min.dator.com).
Siffran efter det är vikten(också den ett värde mellan 0 till 65535), om det finns två eller flera pekare med samma prioritet
så ska pekaren med lägst vikt av dom användas.
Den sista siffran är vilken port som ska användas, i det här exemplet vilken TCP port som ska anropas på min.dator.com
Och det allra sista värdet är vart den pekar, IP adress kan ej anges utan det måste vara ett hostnamn(en A pekare).
DNS Round robin
En host kan pekas ut till flera IP adresser samtidigt. DNS servrarna kommer då variera svaren de ger ut mellan dessa.
Om exempelvis dessa pekare finns:
www.domän.com IN A 192.168.0.1
www.domän.com IN A 192.168.0.2
www.domän.com IN A 192.168.0.3
så kommer DNS servrarna ge ut varje IP adress vid 33% av förfrågningarna.
I teorin kommer 33% av dom som slår in www.domän.com i sin webläsare att få svaret 192.168.0.1, 33% 192.168.0.2 och 33% 192.168.0.3.
I praktiken blir det inte en sådan exakt fördelning på grund av DNS cachar, webcachar, och andra faktorer.
Resultatet blir en primitiv form av lastbalansering, men som har fördelen att den är väldigt lätt att sätta upp eftersom det enda man behöver göra är att lägga upp flera A pekare för samma host mot olika IP:n.
MX-prioritet
Detta fält styr prioriteten eller turordningen på mailservrarna som är angivna för en domän eller subdomän.
Ju lägre värde desto högre prioritet.
Exempel:
domän.com IN MX 1 mail.någonserver1.com
domän.com IN MX 10 mail.någonserver2.com
domän.com IN MX 20 mail.någonserver3.com
Så kommer andra mailservrar i första hand att försöka leverera mail till någonting@domän.com till mail.någonserver1.com.
Om den servern inte är åtkomlig av någon anledning så kommer dom försöka leverera mailen till nästa mailserver i listan(den som har näst lägst MX prioritet), vilket här blir mail.någonserver2.com.
Och om även den inte går att nå så mail.någonserver3.com.
TTL (Time To Live).
Detta fält styr hur länge andra DNS servrar på internet får cacha en pekare.
Om exempelvis en besökare är ansluten via anyisp.somewhere(fiktivt exempel) och använder deras DNS server dns.anyisp.somewhere och slår in www.domän.com i webläsaren så kommer dns.anyisp.somehwere att kontakta DNS servrarna för domän.com för att fråga till vilken IP adress www.domän.com pekar.
Efter att dns.anyisp.somehwere har fått svaret så kommer den att cacha(lagra) informationen om till vilken IP adress www.domän.com pekade så länge som TTL:en för www.domän.com pekaren tillåter.
Efter att en DNS server cachat resultatet så kommer den istället för att göra om hela proceduren med uppslagningen att kontakta DNS servrarna för domän.com att ge ut det värde den fick från den tidigare uppslagningen.
Resultatet blir att efterföljande anrop blir betydligt snabbare än om den hade behövt göra om uppslagningen varje gång.
dns.anyisp.somewhere kommer behålla informationen så länge som TTL:en tillåter, om TTL:en är på exempelvis 1 dag så tas den bort från cachen 1 dag efter att den lagrades där.
För att summera så betyder ett högt TTL värde att det finns större chans att en DNS server har värdet cachat och därmed slipper göra en full uppslagning, vilket gör anrop snabbare. Men om man ändrar pekaren så att www.domän.com pekar mot en annan IP adress så tar det längre tid innan den ändringen slår igenom på alla DNS servrar som har cachat den gamla IP adressen. Och vice versa för ett lågt TTL värde.
Om man inte vet på förhand att man kommer ha behov av ändra en pekare ofta och med kort varsel så är 1 dag(86400 sekunder) ett bra utgångsvärde för TTL:en, vilket är standard värdet om man inte specifikt anger något annat när man lägger upp en pekare).
Our services
Support
About Space2u
© Copyright 2011 Space2u Webhosting AB All Rights Reserved
| Follow us on social network |  |
 |